Besökare:


Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag:
Online:

Det gäller barnen!

Angående födelseböcker och dess anteckningar kan nämnas följande:

  • Förr räknades fostret som ett barn efter den 28:e graviditetsveckan vid förlossning – nu räknas fostret som ett barn vid tidigare födsel, bara det lever.
  • Längden av fostret var också en måttstock förr. Var barnet 35 cm lång eller längre så var det ett barn, var det kortare så ansågs det bara som ett foster och behövde inte begravas vid dödfödsel.
  • Det stod inte missfall eller för tidig födsel i födelseboken, för det mesta stod det dödfött barn om man inte kunde döpa barnet.
  • Har prästen använt en enda ministerialbok så hette den: FöddeVigdeDöde. Detta är ofta fallet i de allra tidigaste böckerna. I så fall står först alla födslar, sedan alla vigslar och till sist alla döda för ett och samma år. Sedan börjar det om igen i samma ordning för nästa år.

 

Oäkta barn!

Begreppet innebär följande:

  • Barnen var födda i den oäktade sängen, sängen var alltså inte välsignad (genom giftermål) av kyrkan, därför skrev prästen oäkta barn i boken.
  • Dessa barn fick inte ärva fadern. Trolovningsbarn däremot, avlad under trolovningen, fick ärva fadern.
  • När det gällde oäkta barn, var det moderns sak att bevisa vem fadern var, och som vi alla kan förstå måste detta ha varit en omöjlighet för henne i de flesta fallen. Modern var naturligtvis tvungen att arbeta och fick då ha barnet med sig, men hon fick p.g.a. detta reducerad lön. Var det så illa ställt att hon fick ett oäkta barn till, blev det mycket svårt för hennes del. Ofta gifte sig dessa kvinnor med äldre änkemän, som redan hade en barnakull och behövde en mor till dem.
  • En bit in på 1800-talet kom lagen om att man inte behövde uppge sitt namn vid en förlossning och i så fall står det okända föräldrar i födelseboken.
  • På Södra BB i Stockholm kunde kvinnan föda sitt barn och sedan bara gå, men eftersom dödligheten bland kvinnorna var stor (många dog i barnsäng), var hon tvungen att lämna sitt namn i ett slutet kuvert före födseln. Efter förlossningen, när allt hade gått bra, hämtade hon ut detta papper igen och gick. Många kvinnor glömde dock sitt kuvert och dessa kan finnas kvar och kan vara en värdefull källa för släktforskaren. Barnet fick ett sängnummer och det följde med barnet hela tiden. Vet man sängnumret kan man söka efter ett kuvert på Södra BB.

Frekvensen av antalet oäkta barn var mycket olika med syfte på olika århundraden.

I slutet av 1600-talet var antalet oäkta barn av antalet födda barn nere på 2-3%, men ökade hela tiden, särskilt från mitten av 1800-talet och framåt, så småningom planade det ut.

Det var en viss skillnad mellan hur det var med oäkta barn i städerna och på landet. I städerna var antalet oäkta barn större än på landet. Detta berodde till stor del på att man höll reda på varandra mer på landet.            

 

Efternamnet på de oäkta barnen!

Om fadern var mån om sin avkomma fick barnet kanske så småningom något liknande efternamn, eller tog sig själv senare ett namn som påminde om ursprungsnamnet.

Det finns naturligtvis olika orsaker till varför det kom till ett oäkta barn:

  • Ärliga avsikter fanns, men barnet föddes för tidigt
  • Våldtäkt
  • Mannen var där innan äktenskapet kunde genomföras
  • I de fall då kvinnan en gång ”hamnat i olycka” ansågs hon ofta som ett slags frivilt och fick sedan flera oäkta barn med olika fäder till dem.

 

Olika eventuella källor – för att hitta fäderna!

1600-talet
 
Kolla i domböckerna. En bit in på 1700-talet fick flickan/mordern betala böter (enligt horslagen).
Slutet av 1700-tal​
Finns ej längre faderskapsmål utan de kallas nu barnuppfostringsmål.
1778
 
 

Tillkom barnamorsplakatet (lagen om okänd mor). Kvinnan kunde vara anonym och lämna barnet kvar efter födseln. Senare kunde modern få matrikelnumret från BB och på så vis följa barnet genom livet.

Testementen och bouppteckningar
Dessa är också eventuella källor att hitta fadern på. På dödsbädden vaknade kanske det dåliga samvetet hos fadern.
Barnmorskerapporter
Kan också vara en källa, värd att kolla upp. Dessa finns för storstäderna i länsarkivet och för landsbygden i provinsialläkararkivet (båda arkiven finns på landsarkivet LA).
Kyrkostrafflängden
Tittar man i dessa måste man känna till en del benämningar som användes förr:

 

Horbarn
= två ogifta parter

 

Enkelt eller enfaldigt hor
= ena parten är gift

 

Dubbelt hor
= båda parter är gifta, men var för sig

 

Lömska läge
= båda parter är ogifta och vägrar att gifta sig med varandra

 

Frillobarn
 
= barn från en kvinna som genom kontrakt tillfredställde den rike mannens son.
Köpt fader

 

Väldigt ofta kunde det även förekomma att man köpte en fader till det oäkta barnet. T.ex. en fattig soldat ställde ofta gärna upp för pengar.
Det kanske inte så ofta vållade problem, därför att det var mycket vanligt att barnen dog. På detta vis kunde det hända att man sedan kunde hitta en far i tonårsåldern.
   
Tänkvärt!  
Stockholmsäktenskap
Man fick inte gifta sig av en eller annan orsak, då tog man kvinnan till huset som hushållerska och man levde ändå tillsammans som en vanlig familj.
Afvittning
 
 
En kvinna gifter sig med en man som har barn sedan tidigare, mannen dör och kvinnan blir kvar med dessa barn. Hon vill gifta om sig men måste då först redovisa och avskilja den bortgångne makens eller dess arvingars del i oskiftat bo, innan hon kan ingå ett nytt äkttenskap.
Sveriges Riddarhus
Oäkta barn får inte införas i deras matriklar (det är enda stället som finns idag).