Besökare:


Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag:
Online:

Myntreformer i Sverige

När man som släktforskare läser i gamla bouppteckningar eller annat material som innehåller någon form av prisangivelse är det kanske intressant att göra jämförelser med den tidens prisläge och nutid. Priserna i en bouppteckning säger kanske inte så mycket, men vet man vad en dags- eller årslön var vid samma tid får man en helt annan föreställning om boets värde.

Att få fram just dessa prisuppgifter kan ha sina svårigheter, men man får god hjälp av en samtida markegångstaxa. Redan på 1620-talet upprättade man markegångstaxor varje år. Dessa var en sorts ”officiell prislista” för att översätta varor och tjänster till pengar. Märkegångstaxorna finns i länsstyrelsens allmänna kungörelser i länsstyrelsearkiven, som i sin tur finns på respektiv landsarkiv (LA).

När man ser prisuppgifter i gamla handlingar gäller det även att komma ihåg om tiden är före eller efter den stora myntreformen.

           

Före 1776 års myntreform

1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192 penningar

1 öre = 3 örtugar = 24 penningar

1534

1 daler = 3 mark = 24 öre  - Då präglades de första dalarna och markmynten (silvermynt)

1540

1 daler = 3 ½ mark

1560

1 daler = 4 mark

1604

1 daler = 4 mark = 32 öre = 768 penningar (kallas den svenska dalern)

1624

 

 

 

 

 

Gustav II Adolf inför koppar som myntfot.

ds = daler silvermynt

dk = daler kopparmynt

rdr = riksdaler

1 ds = 1 dk

1 rdr = 1 ½ ds = 1  ½ dk

1633

 

1 ds = 2 dk

1 rdr = 1 ½ ds = 1 ½ dk

1643

1 ds = 2  ½ dk

1665

1 ds = 3 dk (ända fram till 1766)

1681

1 rdr = 2 ds

1715

1 rdr = 3 ds

1776

1 rdr = 6 ds

I skattelängder från 1671 uttrycktes skatten för en gård t.ex. enligt följande: 10.10.10 vilket betyder att skatten var 10 daler, 10 ören och 10 penningar.

     

 

Efter 1776 års myntreform         

1776

 

 

 

 

 

Gustav III myntrealisation medförde ett nytt myntsystem och silvermyntfot infördes.

1 rdr = skilling (sk)

1 sd = 12 runstycken

 

Man uttryckte då ett belopp t.ex. 10.10.10 som betyder 10 riksdaler, 10 skilling och 10 runstycken.

1789

 

 

 

 

Grundades riksgäldskontoret och samma år började detta kontor utge sedlar.

Då dessa sedlar inte var inlösbara i silver och att för många sedlar gavs ut, sjönk de snabbt i värde.

Sedlar från riksbanken kallades – riksdaler banco

Sedlar från riksgäldskontoret kallades – riksdaler riksgäld

1803

 

1 rdr banco = 1 ½ riksgäld

samtidigt förekom även silvermynt – riksdaler specie

1834

1 rdr specie = 2 2/3 rdr banco = 4 rdr riksgäld

1855

 

 

 

Infördes decimalsystemet och åter en ny beteckning på mynt införs.

Riksdaler riksgäld heter nu riksdaler riksmynt.

1 rdr riksgäld = 1 rdr riksmynt = 100 öre

1 rdr specie = 4 rdr riksmynt

1873

1 rdr riksmynt = 1 krona = 100 öre

1877

 

 

Myntverket i Eskilstuna grundades. Detta verk har än idag ansvaret för produktionen av nya svenska mynt.

På Kungliga Myntkabinettet i Stockholm finns gamla mynt att beskåda och även svenska medaljer.